IK Wasakamraterna's innebandylag 1994

Wasa lag genom historien:

          Wasa gymnastik- och fäktklubb 1884-1907

          Wasa IS 1907-1937

          IF Wasa 1916-1931

          IK Wasa 1937-1972
          IK Wasakamraterna 1994-2009

          IK Wasa 2009-2018

Innebandysektionen bildades 1994:

Alla namn, för och efternamn, som nämns i historiken är spelare som senare spelat seriespel för IK Wasakamraterna. Naturligtvis figurerar en uppsjö av namn utöver dessa men detta är stommen till IK Wasakamraterna.

Det hela började med att Fredrik Neppelberg ordnade träningstid på en bana på Wasaskolan. Han försökte göra en grupp från konstfack till ett innebandylag. Detta begav sig 1989. Här finns namn som Peter Alenäs, Tomas Widlund m fl. Kort senare började Ulf ”Nappe” Eriksson, Mats Jansson, Fredrik Edgren, Cribbe Sandberg. Dessa original har i sin tur bidragit med talanger som Per Carlsson, Urban Granberg, David Polfeldt, Jörgen Berglund och Thomas Nordgren.

Dessa personer har alla varit med och bildat föreningen IK Wasakamraterna (IK Wasa var namnet man ville ha men var upptaget vid det tillfället) och har dessutom spelat seriespel för klubben.

Naturligtvis förekommer många andra personligheter under den här tiden, som t ex det norska brödraparet Fiske, storheter som Pompe och Båth (tillfälligt importerade från Örebro) och kulturpersonligheter från Konstfack. Även damer har i vissa enstaka tillfällen deltagit (inte bara i duschen)

Wasaskolans hall var liten och tillät spel fyra mot fyra med små mål. Den första tiden avslutades varje träning, lördag 11-12 ofta 11-13, med en råbiff på Prinsen. Snabbt blev den ersatt av en obligatorisk fika på caféet Ritorno. Under 2-3 år långfikade vi varje lördag, hela laget, under eftermiddagen på Ritorno.

Äppelkakan var populärast. Den senare delen av eftermiddagen skiljdes vi temporärt åt för att på kvällen samlas på en pub någonstans i staden. Änkehuset var ett av ställena.

1992 blev vi tvungna att flytta från Wasahallen p g a politiska beslut. Hallen skulle i första hand disponeras av ungdomar. Vi fick en ny tid i Gärdeshallen. En liten sal som är trång vilket medförde perioder av hårt och rått spel. Tre mot tre, små mål, brutna klubbor och spruckna läppar hörde till vardagen.

Här tillkom personer som John Berglund och David Polfeldt. Trots drabbningarna höll gänget ihop. Det var nu vi för första gången fick idén att delta i seriespel efter att ha sett en stor hall. Sarger, stor plan, målvakt, allt var kul och nytt.

1994 bildades föreningen IK Wasakamraterna och gjorde sin första säsong i division 7. Vi hade turen och fann en supermålvakt vid namn Magnus Wassborg, vilket vi verkligen behövde i början. Vårt spel var en blandning mellan ungkalvar på gröngräset för första gången (det fanns ju så mycket ytor nu) och småplansspel. Ganska snabbt kom vi in i spelet och skapade vår egen spelstil.

Fast forwards, never looked back.

Under andra säsongen insåg vi att vi behöver träna på stor plan och sökte oss till Frescati, där vi fortfarande finns. Något år senare,
efter några inledande svidande förluster på säsongen tyckte vi att vi behövde en tränare. Ulf ”Nappe” Eriksson blev utsedd till detta. Första året gick vi upp till sexan.

Där vi låg kvar t o m säsongen 96-97, då vi åkte ned i sjuan i två säsonger. 98/99 slutade vi på andra plats i tabellen efter Elfa och klev upp i sexan. Eftersom vi är centralt placerade valsar vi runt i de olika division 6-serierna varje säsong.

Vi har deltagit i DM en gång. Vi slog ett division 3 lag men fick stryk av ett division 4 lag. Sämre målskillnaden gjorde att vi inte gick vidare.

I dagens IK Wasakamrater finns ett flertal spelare som varit med sedan starten 1989.

Även om många droppat av så har nya fyllt på. Senast i raden är en klan från Karlstad. Eftersom det är en kamratförening håller många kvar kontakten med IK Wasakamraterna. Målet med föreningen är och har alltid varit att

- i första hand ha skoj och trivas tillsammans och
- i andra hand utvecklas som spelare och lag

IK Wasa är baserad i Vasastan i Stockholm.

Hälsningar

Nappe
Tränare, Coach, Materialare, Ekonomiassistent, Pådrivare, Lösdrivare,
Sammanhållare, Bollhållare, Jourhavande vän, Jourhavande
sekreterarpersontillmatchframtagare, Västtvättare samt spelare-
back, center och forward.

Vi uppmärksammar att tidigare IK Wasa (säsongen 2010/2011) spelaren Matthew "Timbi" Poon spelar sitt 2a innebandy VM som går i Göteborg för sitt Australien.

1 mål på 5 matcher har Timbi skrapat ihop, Australien förlorade matchen om 13'e platsen idag mot Ryssland med 4-11 men har annars gjort ett starkt VM med flera bra resultat.

Spelarstatistik kval samt VM:

http://www.floorball.org/pelaajakortti.asp?pelaaja_id=1288860783&sarjaId=1

Spelarstatisitk i Wasa tröjan:

All statistik

IK Wasa innebandy 2010

IK Wasa ishockey sektionen i Vadstena hela historien:

HCW fyller 50 år VADSTENA

HC Wettern fyller 50 år den 17:e mars.
Det kan de tacka Rolf Fagrell för.
Han är nämligen mannen som drog i gång klubben.

Klockan 19.30 den 17:e mars 1961 hölls ett möte på kafé Rosenhyddan i Vadstena. Den kvällen bildades ishockeyklubben IK Wasa. Initiativtagare var Rolf Fagrell och han minns hur det var när ishockey kom till Vadstena.
– Då får man gå tillbaka till vintern 1959-60. Vinteridrotten i Vadstena dominerades av två bandyklubbar. VGIF och Nässja. Vi hade varken rink eller andra förutsättningar. Så vi skottade upp en plan på en av slottets vallgravar, säger Rolf Fagrell.

Till året efter hade suget att spela hockey på riktigt vuxit sig starkare och Fagrell och ytterligare ett antal Vadstenalirare tog kontakt med Maif för att få möjlighet att spela seriespel.
– Vi fick spela i Maifs B-lag. Vi var väl en åtta-tio grabbar härifrån.
Vintern det året var inget vidare och endast tre matcher kunde genomföras. Men det räckte
för att Fagrell och de
andra skulle bestämma sig.

– Det var ju så roligt att vi var tvungna att ha en klubb i Vadstena. Vi var sex-sju stycken som höll i alltihop.
När klubben var bildad så började jobbet med att skaffa en plats att spela på.
– Där simhallen ligger i dag fick vi vara. Första säsongen hade vi ett A-lag och ett juniorlag. Sen hade vi en egen kvartersserie också. Det blev en jättegrej med flera 100 spelare från hela västra länsdelen, berättar Fagrell som har hela historien om klubbens 25 första år nedskriven. Alla matcher och alla spelare finns med. Samt en hel del anekdoter från svunna tider.

– När vi byggde ishallen för 25 år sedan gjorde jag en resumé över vad som hänt fram tills dess. Jag tänkte att jag skulle göra något av det en dag. Men det har inte blivit av än.
 

31/8 1974 match Wasa IF - Järfälla SK på Kvarnvallen, Järfälla SK vann med 2-0.

Hockeykämpen "Fröding" Gustavsson nickar in den i bortre krysset!

IK Wasa fotbollslag 1961

.

Wasa med 130 medlemmar 1961

Wasa Idrottssällskap bildades 1907.

IF Wasa

Denna mycket framgångsika "pojkklubb" och detta lilla "kvartersgäng" bestod av några ungdomar som sedermera blev kända över hela landet.

Bland dessa ungdomar kan nämnas Artur "Arta" Andersson, Lage Begman, Ragnar "Mjölk-August" Pettersson, Arvid "Moppe" Rönningberg och Karl Rehn.

Övriga nämnda hade stor betydelse för SI:s framgångar på fotbollsplanerna under flera årtionden. Fotboll spelades på "Framåts" tomt som låg intill gamla kyrkogården

mellan Skolgatan och Skaraborgatan.

Arta (1894-1956) var ett stort hopp inför olympiaden 1916 i Berlin, som aldrig blev av, och han slutade sin idrottskarrär, som uppskattad och framgångsrik ordförande i IF Elfsborg. Industrimannen Arta med ett brinnande idrottshjärta fick en stor betydelse för Boråsidrottens framgångar och utveckling.

Artas ledarroll var stor vid såväl arrangemang som vid anläggandet av Idrottsplatsen ”Ramnavallen” 1922, Ryavallen 1941 och Boråshallen 1957.  Anläggningarna minner oss idag om idrottsledaren ”ARTA”.

IK Wasa bildades 1937 som en sammanslutning ur Wasa Idrottssällskap och IF Wasa.

När sedan skolfotbollen kom igång under första världskriget fanns där ett enklare alternativ än att bilda ett eget lag. BK Fram och IK Wormo var tidigt ute med att bedriva ungdomsfotboll, BK Fram var framgångsrika med att värva upp mindre klubbar till att ingå i deras verksamhet.

Många av lagen från mästerskapet 1937 hade inte stora förutsättningar för att överleva.

Mycket beroende på den ringa åldern hos många av medlemmarna. Klubbarna hade inte heller den organisatoriska förmågan för att få en kontinuitet i föreningen. När sedan kriget kom var många i värnpliktsålder, beredskapstjänsten satte sedan sista spiken i kistan för många av dessa klubbar.

En annan faktor som spelade in var att det innan kriget inte fanns någon ungdomsverksamhet för fotbollsintresserade ungdomar, detta gav utrymme för bildandet av kvarterslag. När sedan skolfotbollen kom igång under kriget fanns där ett enklare alternativ än att bilda ett eget lag. BK Fram och IK Wormo var tidigt ute med att bedriva ungdomsfotboll, BK Fram var framgångsrika med att värva upp mindre klubbar till att ingå i deras verksamhet.

I deras jubileumsskrift kan man läsa om hur BK Fram värvade upp föreningen IK Wasa, vilken kom att bilda stommen i deras nystartade juniorlag. Efter det levde IK Wasa vidare som amatörlag i främst fotboll och ishockey.

Klockan 19.30 den 17:e mars 1961 hölls ett möte på kafé Rosenhyddan i Vadstena. Den kvällen återbildades IK Wasa nu som ishockeyklubb. Initiativtagare var Rolf Fagrell och många frivilliga timmar lades ner av många, både vuxna och ungdomar för att hjälpa till att bygga sarg kring den nya isbanan vid simhallen.

Det var ett gäng hockeyintesserade ungdomar som var iniativtagare. De hade året innan spelat i Motala AIFs B-lag.

Den första rinken låg alldeles brevid dagens simhall. Den byggdes till stor del av medlemmarna på frivillig väg. Det jag kommer ihåg är att sargen byggdes på Vadstena Byggnadssnickerier ("Snickris"). Jag var själv med, som 12-åring, och "kuprinolade" insidan av sargen. Jag kommer också väl ihåg hur hålen till ljusstolparna grävdes.

Allt arbete på frivillig väg. 1963 startade IK Wasa även med fotboll. Inga större framgångar genom åren men vid starten hade dom en duktig ungdomsledare som fick till följd att de flesta ungdommar spelade fotboll i IK Wasa. Jag gick själv, som pojklagsspelare, från VGIF till IK Wasa 1964.

Jag spelade även ishockey i IK Wasa. 1965 stod Vadstenas nya idrottsplats, Kungsvalla klart. Där fanns 2 gräsplaner för fotboll, 1 grusplan för bandy och fotboll och 1 ishockeyrink. Vadstenas största och äldsta idrottsklubb hette då Vadstena GIF. (bildad 1907) Dom hade ganska många olika sektioner, bl.a. fotboll, bandy, friidrott och gymnastik.

Redan 1972 slog IK Wasas ishockey- och fotbollssektioner ihop och bildade Vadstena SK som 1976 delade på sig och blev en förening för hockey HC Wettern, och en för fotboll Vadstena GIF.

I denna klubb fanns alltså bara ishockey och fotboll. I och med denna sammanslagning försvann namnet IK Wasa från Vadstenas idrottsvärld. Alltså en ganska kort tid som idrottsklubb. 1976 delade Vadstena SKs ishockey- och fotbollsklubb på sig. HC Wettern blev ishockeyklubbens namn och fotbollsklubben tog tillbaka namnet Vadstena GIF. Dessa föreningar finns kvar idag med ishockey och fotboll. 

Efter det återfinns IK Wasa (oklart mellan vilka år) i Norrköping:

IK WASA 04/06 Ort NORRKÖPING Kommun NORRKÖPING ISHOCKEY. KÄLLA:FÖRENINGSKALENDERN NORRKÖPINGS STAD 1969

1992-> startar IK Wasa en innebandy sektion tillhörande Vasastan i Stockholm se nedanför för historik. Idag spelar man i division 4 vanligt seriespel och 2008 startade man även en innebandysektion i SIL division 5.

Wasa Idrotssällskaps första klubbmärke

Wasa IS var framgångsrika i gymnastik redan på 1800 talet, andra grenar man var duktig på var Skridskoåkning, Bandy och fotboll.

Mer om framgångarna finns att läsa i Jarl Finnes bok som finns på kungliga biblioteket i Stockholm.

"Wasa" Klubbar genom åren:

Wasa gymnastik- och fäktklubb 1884-1907

Wasa IS 1907-1937

IF Wasa 1916 - ?

IK Wasa 1937-1972
IK Wasakamraterna 1994-2009

IK Wasa - 2009-nutid

En liten bild på ett stort lag

Motala och Vadstena kan sällan samarbeta men när Platenskolans lag gick till semifinal i Kronprinsens pokal 1969 gick det bra. Centrallinjen i laget utgjordes av tre Wasaspelare, mv Lars-Gunnar Karlsson, mittbacken Uffe Jönsson och centern Anders ”Putte” Nilsson. Den senare spelade på topp tillsammans med Anders Kolmgren (Starka).

Två tekniska avslutare med ett väl utvecklat målsinne. Distansskott var inte deras specialitet utan de levde högt på det lätta, snabba steget och rundade gärna målisen innan de retfullt enkelt rullade in bollen. Putte gick längst och spelade allsvenskt något år i Derby innan han gick till MAIF. Min klasskamrat Anders Kolmgren var en stor talang men lämnade aldrig Starka trots att han redan vid 16 års ålder hade anbud från Örebro.

Han gjorde en juniorlandskamp, en träningsmatch mot Hammarby.
Först några ord om Kronprinsens pokal för er som är unga. Det var en riksomfattande skolturnering för gymnasieskolor med prins Bertil som högste beskyddare. Dagens Nyheter var huvudsponsor och gav turneringen ganska mycket utrymme i spalterna. Jag gjorde lumpen på KA 1 i Vaxholm andra halvan av 1969 och följde laget genom att läsa DN.

Lars-Gunnar var en lugn och placeringssäker målvakt som några år senare ådrog sig Gösta Löfgrens intresse när Motalaikonen tränade IFK Norrköping, men det blev aldrig någon övergång. Uffe Jönsson var den naturliga ledaren; lång och kraftig och försedd med en borstig mustasch när de övriga på sin höjd hade fjun på hakan. Uffe är ett levande uppslagsverk om östgötaidrotten och han har hjälpt mig med researchen inför denna artikel.

Stommen i laget utgjordes annars av MAIF med Göran Blom, Kent Levin, Perta Axén, Micke Landqvist och Tommy Salomonsson. Den senare var en komplett mittfältare, eller ytterhalv som man sa på den tiden. Tvåvägsspelare skulle man kalla honom med dagens terminologi. En annan intressant spelare var yttern Hasse Tevell (Fornåsa) som hade fart under fötterna.
Jag var förvånad över att Göran Blom platsade. Göran och jag bodde i samma hus och han var inte den som dominerade när vi som riktigt unga spelade på baksidan av Storgatan 21. Men Göran var ambitiös och tränade upp fysik och snabbhet och spelade många år i MAIF. Man behöver inte vara en bolltrollare för att platsa i div III. Göran var inte den som var ute och slarvade på nätterna som vissa andra.

Flera av spelarna var mina kompisar eller klasskamrater och Vadstenakillarna lärde jag känna när jag började skriva sport för Östgöta-Bladet 1967. Jag har många gånger funderat över vad som hänt om man sammanfört skollaget i en förening i det ordinarie seriesystemet men den frågan får aldrig något svar.
Uffes uppfattning är laget höll god div III-klass. Ganska realistiskt med tanke på spelarnas ordinarie klubbadresser och var de sedan hamnade.

Vad minns då Uffe Jönsson av säsongen 1969? Han får berätta själv: ”Bifogat kort är taget 1969, efter vår seger mot Schartau- gymnasiet från Stockholm, med bland annat Lill-Pröjsarn Nilsson. Det var finalen i Östra regionen. Denna match är ett minne som alltid kommer att finnas kvar. Platen hade friluftsdag och nästan hela skolan var på Idrottsparken, med en fantastisk stämning som följd. Jag blev också intervjuad av Nisse Hilding i lokalradion eftersom jag var lagkapten. Vi spelade sedan semifinal, för hela Sverige, i Luleå där vi fick stryk. I Luleå fanns Kjell Uppling, juniorlandslagsman och senare i GAIS. På vägen dit slog vi lag från Linköping, Norrköping, Örebro och Stockholmslaget Kärrtorp. Det var onekligen en rolig och händelserik säsong”.
Lagbilden visar i stort det ordinarie laget menSven-Inge ”Glu” Andersson spelade endast då och då. Andra som förekom sporadiskt var Kenneth Widell (MAIF), Kenke Gustavsson (Starka) och Tönu Saartok (MAIF).

Underskattade ni Luleå?
”Jag tror inte vi underskattade Luleå men det var en lång resa med både tåg och flyg och på den tiden var det inte så noga med förberedelserna. För övrigt min första flygresa,"
En intressant detalj var att Platenskolans mångårige gymnastikdirektör Olle Nilsson egentligen inte hade något med laguttagning och taktik att göra, Han var nöjd med att figurera i utkanten och påminde gärna spelarna om att HALIM vann hela turneringen någon gång på 50-talet. Under vissa matcher fungerade också Torbjörn ”Bullen” Odöö som ledare.
Åren går men kärleken till fotbollen består.

Ishockeyn i Vadstena är över 50 år gammal. HC Wettern bildades 16
maj 1976. Tidigare var namnet Vadstena Sportklubb (1972) och
ännu tidigare IK Wasa (1961). Föreningen har således bytt namn
två gånger men det var i princip samma spelare och ledare vid de
tidpunkter som namnbytena ägde rum så föreningens start räknas till
1961. IK Wasa bildades av ett gäng entusiaster i Vadstena och på den
tiden låg rinken på området öster om Kungsvalla Idrottsplats, nuvarande
simhallen. Vadstenas konstfrysna isbana tillkom år 1965 och blev möjlig
genom initiativ och finansiering av ideella krafter och många ideella arbetstimmar
av klubbens medlemmar.

En stor händelse i klubbens historia ägde rum den 7 december 1986, då
ishallen på Kungsvalla IP invigdes. Trots att Vadstena är en liten ort i den
västra länsdelen så har föreningen haft en livaktig verksamhet i över 50
år. Vad gäller sportsliga framgångar så har föreningen haft ett par
säsonger i ”gamla” division 2 i mitten av 70-talet.

Vad gäller distriktsmästerskap för Östergötland för seniorer, juniorer och äldsta pojklag
har det blivit två inteckningar. Dels 1974/75 då klubbens juniorer vann
och dels 2000/01 då HCW:s äldsta pojklag tog en meriterad seger.
Föreningen brukar hävda sig väl i länets olika ungdomsserier och flera
spelare som är fostrade i föreningen söker sin lycka i större föreningar.

Allt som oftast är föreningen också representerade i länet TV-pucklag.
HC Wettern kommer säsongen, 2012-2013 ha två seniorlag, ett
J18-lag, tre pojklag samt ett samarbetspojklag med Motala i seriespel.

Dessutom tillkommer ett antal spelare i Tre Kronors hockeyskola.
HC Wettern är en breddförening som betyder mycket för ortens ungdomar.
Vi lever efter devisen att ”skapa ett livslångt intresse för hockeyn”

Vid tangenterna Anders Neuman
Spelare och ledare
i HC Wettern sedan 1990